Nr 173-174 (2020:1-2)

Tema

Om klassamhället före industrialismen under perioden 1500–1900. I detta nummer lanseras tidskriften Arbetarhistorias nya form, där ledorden varit ”akademi möter kamp”.

Tidskriftspriset-2020

Arbetarhistoria
är nominerad till
Tidskriftspriset 2020
i kategorin
Årets Fackpress




Innehåll

Intro

8 LEDARE: Skyddslös skörd

10 ACCESSION: Agda Östlunds arkiv

12 KÄLLA: »Det är något som bränner sönder lungorna«

Essä

16 ESSÄINTRO | SILKE NEUNSINGER: Minnet är inte längre vad det en gång var

20 KJERSTI BOSDOTTER: Makten över historien

24 GÖRAN JOHNSSON: Det som har hänt påverkar nuet

27 HÅKAN BLOMQVIST: Arbetarhistoria som motståndshandling

30 MARCEL VAN DER LINDEN: Den internationella arbetarrörelsens kris

Tema: Klassamhälle 1500–1900

42 TEMAINTRO | CAROLINA UPPENBERG OCH ERIK BENGTSSON: Klass i Sverige 1500–1900: Det gamla bondesamhället?

50 MARTIN ANDERSSON: Lönekamp: Husbönderna, statsmakten och klasskampen

60 MATS HALLENBERG: Bönder, krig och klass: Statsbildning och social skiktning under svensk stormaktstid

70 JONAS LINDSTRÖM: Den sista vilan: Klass, historiematerialism och ojämlikhet på en kyrkogård

78 ERIK BENGTSSON: Rika och fattiga: Klassrelationer och historisk ekonomisk ojämlikhet i Stockholm på 1600–1700-talen

84 CAROLINA UPPENBERG: Drängar och pigor: Om det agrara hushållets relationer

94 THERESA JOHNSSON: Mullvadar och matematik: Klasskamp i 1830-talets Västerås

Recension

102 EIRINN LARSEN: Vellykket jubileumsfortelling

114 NINA TRIGE ANDERSEN: Kvinder på arbejde for kapital og nation

Ny forskning

118 Mellan fritt och ofritt arbete

121 Olika vägar till välfärdsstaden

122 Nyliberalism i Norden

127 Antifascism eller antirasism?

Outro

128 Kjersti Bosdotter-priset tilldelas Jenny Jansson

130 Bildkällor

Seminarium om klass i Sverige år 1500-1900

Ett seminarium om Arbetarhistorias temanummer om klasskillnader i Sverige år 1500-1900. Temaredaktörer och skribenter diskuterar ojämlikhet och klass i vad som ofta kallas “det gamla bondesamhället” och nyanserar bilden att feodalism byttes mot kapitalism vid en tydlig brytpunkt. Videon är ca 1 h lång.




Ledare

I början av april i år dog en rumänsk säsongsarbetare av en hjärtinfarkt på en gård nära Bad Krozingen i Baden Württemberg i södra Tyskland. Liksom hans kollegor som kommit från Rumänien för att arbeta med årets sparrisskörd, fick han dela rum med fem andra. Trots symtom blev han varken testad för corona eller isolerad.

Dessutom fick de bära samma andningsskydd under flera dagar. I likhet med 15 andra arbetare på samma gård var han smittad av covid-19 och lämnades utan något som helst skydd från arbetsköparen. De fattiga i Rumänien är tio gånger fattigare än de fattigaste i övriga Europa och säsongsarbete i det tyska jordbruket är ett alternativ till emigration eftersom det är tillåtet att arbeta upp till 70 dagar i ett annat EU-land, skriver sociologen Manuela Boatca i den tyska tidskriften Katapult. De betalas med tyska minimilöner på 9,35 euro per timme. De betalar utöver förmedlingen av arbetet och resan också 8 euro för boendet och 4 euro för lunchen om dagen.

Coronapandemin kastar inte bara ljus på arbetsvillkoren inom vården, där tidigare överenskommelser om åtta timmars arbetsdag, semester och en säker arbetsmiljö helt plötsligt blivit underordnade frågor. Många har redan och fler kommer att förlora sina jobb i kölvattnet av pandemin. Coronapandemin belyser också det stora behovet av arbetskraft inom jordbruket som i stort sett har fyllts genom säsongsmigrerande arbetare, där bärplockare från Thailand är den grupp som tidigare uppmärksammats mest.

Villkoren som råder för dem som ser till att vi kan ha mat på bordet blixtbelyses just nu.

I Tyskland får säsongsarbetarna nu anställas upp till 115 dagar med slopad arbetsgivaravgift. I Italien föreslås att papperslösa migranter ska få uppehållstillstånd för att ersätta de säsongsarbetare som nu hindras från att komma in i landet genom gränsstängningar på grund av covid-19. Undantag från tidigare lagar och regler görs för att rädda kapitalet.

Att de mest utsatta arbetarna drabbas mycket hårt av pandemier är inget nytt. Utbrotten av pandemier under 1900-talet har skett i områden som nyligen genomgått en snabb och omfattande industrialisering. Städer och regioner växte med rasande fart. Så hade det varit i Kansas, där spanska sjukan som tog mellan 50 och 100 miljoner människors liv bröt ut i januari 1918. Kina är i dag ett land som präglas av kapitalistisk expansion, där Guandongprovinsen är centrum för en snabb industrialisering och urbanisering och centrum för flera pandemiutbrott. Dessutom vet vi att industrialiseringen av jordbruket har bidragit till att mikrober överförts från djur till människor och orsakat pandemier.

Men industrialisering och urbanisering ledde också till att människor började organisera sig. Spanska sjukan slog särskilt hårt mot de unga. Samtidigt var det ofta bland de unga som glöden för organisering var som starkast. Lars Gogman skriver i detta nummer om de många unga socialister som miste sina liv när spanska sjukan härjade i början av 1900-talet.

Pandemin har påverkat den politiska vardagen för alla, självklart även för organisationer vars samlingar förvaras på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Det handlar om nya former för första maj-tågen som hölls på internet, eller i World of Warcraft. Krav på lönekompensation i stället för applåder och sänkta hyror för hyresgäster är exempel på politiska krav som formulerats. Som arkiv för en rörelse hoppas vi naturligtvis att dessa erfarenheter, krav och alternativa kampformer dokumenteras och blir bevarade, till lärdom och inspiration för dem som kommer efter oss.