Arbetarhistoria

Ledare

Två herrar

Hundraåriga Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm är en institution som tjänar två herrar: det historiska forskningsintresset i bredaste mening, och arbetarrörelsens intresse att bevara sin historia och sprida kunskap om den. 1938 underströk den dåvarande institutionschefen Tage Lindbom att arkivet är »strängt politiskt neutralt«. Uttalandet kan ses som ett försök att markera att ARAB är öppet för alla och inte ställer politiska (eller fackliga) krav på sina besökare. Men i alla avseenden »strängt politiskt neutralt«? Uttryckssättet kan och bör diskuteras.

Tage Lindboms uttalande nämns i »Historia som uppdrag« av Martin Grass och Hans Larsson (med denna titel på ARAB:s hemsida; på engelska som bok med titeln Labour´s Memory). Denna skrift och antologin »Världen i källaren« (så på svenska på hemsidan; som bok på engelska: The World in the Basement) ger inblickar i en del av de rikhaltiga samlingar som forskningen kan ta del av på denna institution. I dessa publikationer illustreras med all tydlighet att det finns ett huvudintresse, ett huvudspår som är nog så laddat med politik, som handlar om politik.

Men ändå: den andra herren, det andra intresset – forskningsintresset – lämnar oss inte i fred och ska aldrig få göra det. Att arbeta för och främja arbetet med arbetarrörelsens historia ska följa lika stränga, grundläggande och allmänt giltiga regler och krav som all annan verksamhet på vårt område: arkiv, bibliotek, dokumentation och forskning.

Trots detta: den alltid möjliga (om inte alltid tydliga) intressekonflikten gör sig ständigt påmind. Och det finns därför all anledning att diskutera den, vilket för övrigt är angeläget för alla som sysslar med politiska och intresseorganisationer, inte bara för dem som står arbetarrörelsen nära. Vi kan inte vara nöjda med att enrolleras i ett samhällsprojekt – så som det uttrycks av en av detta nummers skribenter – på bekostnad av vår egen professionalism. Och vår egen professionella syn på våra arbetsområden ska inte få oss att glömma vilka våra uppdragsgivare är, uppdragsgivare som har rätt till sin egen historia.

Om dessa och liknande problem handlade ett av ARAB:s jubileumsseminarier, i april 2002, som arrangerades av ARAB:s forskningsråd i samarbete med en grupp historiker vid Uppsala universitet.1 Seminariet hade en nordisk inriktning med deltagare från Danmark, Finland och Norge, förutom Sverige, eftersom länderna i många avseenden har en jämförbar historia. Särskilt i Danmark och Norge har diskussionen förts länge och intensivt om förhållandet mellan vetenskap och politik eller det som nu stod i fokus: förhållandet mellan det partipolitiska (och fackliga) intresset och historieskrivningen. I Sverige har en rad avhandlingar utkomna under de senaste två åren ställt nya frågor och belyst förbisedda sidor rörande historiemedvetande och identitetsbildning.

Forskningsproblemet om förhållandet mellan vetenskap och partihistorik genererar en rad frågor som alla i grund och botten berör förhållandena mellan historia och samhällsutveckling, historia och makt, vetenskap och populärhistoria. Det var detta som skulle diskuteras i ett nordiskt perspektiv, allmänt och specifikt. Problematiken gäller alla partier och organisationer, även om vid just detta seminarium den »borgerliga« sidan inte blev särskilt väl belyst, höger- respektive moderata samlingspartiet undantaget. I detta tidskriftsnummer samlas flertalet av seminariets bidrag under detta tema, förutom några fristående artiklar. (2)

Vi hoppas alltså att detta temanummer »Mellan partipolitik och vetenskap – historieskrivning i Norden« kan bidra till att föra diskussionen vidare om identitet och självförståelse och om vetenskapens betydelse i sammanhanget. Men vi hoppas också att diskussionen kan bidra till att tydliggöra vår egen roll i vårt dagliga arbete i våra »två herrars« tjänst, ett arbete som har pågått i hundra år och som blir allt mer angeläget.

Klaus Misgeld

1. Samuel Edquist, Åsa Linderborg och Thorsten Nybom
2. Några seminariepresentationer saknas. I dessa fall hänvisas till författarnas tidigare publikationer inom ämnet: Samuel Edquists, Åsa Linderborgs och Roger Johanssons avhandlingar 2001, Lars Björlins bidrag i bland annat Arbetarhistoria 100 (4/2001).

Innehåll

2 Ledare

3 för 100 år sedan

Mellan politik och vetenskap

4 Klas Åmark: Arbete, arbetarrörelse och arbetarkultur

13 Torbjörn Nilsson: Högern och makten över moderniteten

19 Finn Olstad: Den norske radikalismen

24 Claus Bryld: Arbejderhistorie og erindringspolitik i Sverige og Danmark

30 Bent Gravesen: Historikere og historiens fejlfarver

39 Knud Knudsen: Historieskrivning om dansk fackföreningsrörelse

45 Tapio Bergholm: Historieforskning och fackföreningsrörelsen i Finland

51 Niklas Stenlås: Vem syr kejsarens kläder?

57 Per Sundgren: Mellan demokrati och ortodoxi

67 Sigurd Rothstein: Ett förspel till Hitler

Nyheter från ARAB

73 Ulf Jönson: Hundratals flyttkartonger. Accessioner 2001

77 Urban Johansson: Bokbindaregesällskapet i Stockholm

Recensioner

79 Bryan D. Palmer: Cultures of darkness - av Hans Larsson

80 Gunnel Ahlin: Lars Ahlin växer upp - av Mats Myrstener

81 Klas Åmark: Solidaritetens gränser - av Staffan Stranne

83 Lars Ekdahl: Mot en tredje väg - av Jonas Sjölander

85 Petros Gougolakis: Studiecirkeln - av Mats Myrstener

Sista sidorna

86 Rudolf Meidner-pristagaren 2002 - Jubileumsåret 2002 (festen, jubileumskonferenser, publikationer) - Rudolf Meidner-priset för forskning i fackföreningsrörelsens historia 2003