Arbetarhistoria

Ledare

Historia med bitter eftersmak

Det är många stolta socialdemokratiska tidningsflaggskepp och vackra skutor som har gått förlorade under de senaste årtiondena och även dessförinnan. Historien om arbetarrörelsens dagspress är kantad av omstridda beslut, kvardröjande bitterhet men också av rörelsens stora ekonomiska insatser som i många fall inte höll i det långa loppet. När Forskningsrådet vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek tillsammans med Socialdemokratiska pressföreningen och Arbetarnas Kulturhistoriska sällskap inbjöd till ett heldagsseminarium i november 2003, om just detta långa och omstridda presshistoriska kapitel, var det tydligt att vid seminariet inte bara kyliga forskarrapporter utan även engagerade personliga inlägg skulle komma fram. Och precis så blev det.

Det är visserligen forskarnas analyser som dominerar i detta nummer av Arbetarhistoria som dokumenterar de flesta bidragen vid seminariet.* Men där finns även inslag präglade av egna minnesbilder, utöver det som bygger på studium av källmaterial och analys av statistik och rapporter. Och detta stora kapitel av svensk press- och arbetarrörelsehistoria är ingalunda avslutat. Inte bara så att en del av den socialdemokratiska pressen faktiskt har överlevt och har behållit sin läsekrets, utan även så att minnen och erfarenheter av de gångna framgångarna – och misstagen – lever kvar, diskuteras och stimulerar till eftertanke om nya vägar att gå. Sistnämnda blev inte minst tydligt under den avslutande paneldiskussionen som handlade om Arbetarrörelsen och tryckta medier idag och i morgon, alltså frågan om vilka medel som i framtiden kommer att stå till buds för information, debatt och identitetsskapande.

Artiklarna kretsar kring olika områden, tematiskt inte helt avgränsade från varandra men ändå med olika tyngdpunkter. Två artiklar av Elisabeth Sandlund och Sverker Jonsson handlar om arbetarpressen, inte minst den på landsorten, och dess utveckling fram till mitten av 1950-talet. Per Rydéns bidrag tar upp Afton- Tidningen, den socialdemokratiska arbetarrörelsens första och relativt kortlivade kvällstidning i huvudstaden. Lars-Åke Engblom uppehåller sig vid ett särskilt tema, nämligen hur populärmaterialet behandlades i a-pressen. Denna artikel leder över till två bidrag om journalistiken och journalistyrkets professionalisering, av Birgit Petersson och Lennart Weibull, även detta ett komplicerat och inte alltid »professionellt« hanterat område. I de tre följande artiklarna av Jan G Andersson och Sverker Lindström (två bidrag) skildras hur arbetarrörelsen – SAP och LO – behandlade sina egna tidningar, inte minst som finansiärer och som arbetsgivare. Artiklarna bygger både på a-pressmaterial och författarnas egna erfarenheter. Särskilt på detta område finns fortfarande mycket som inte är färdigt diskuterat.

På Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek finns ett omfattande material för forskning om arbetarrörelsens press, närmare bestämt A-pressen och dess olika organisationer. Martin Grass informerar om detta i en avslutande artikel. I sammanhanget kan det vara intressant att notera att närmare 1300 tidskriftstitlar är tillgängliga via institutionens bibliotek. Framförallt handlar det om tidningar och tidskrifter utgivna av fackföreningar, vänsterpartier och -organisationer (stora såväl som små), sociala rörelser och tidskrifter med anknytning till forskning i arbetarrörelsens historia samt teoretiska tidskrifter. Av dessa tidskriftstitlar är 215 löpande och cirka 450 på svenska. Dock finns endast ett fåtal av A-pressens dagstidningar tillgängliga.

Nya forskningsprojekt om A-pressen lär vara på väg. Förhoppningsvis kan detta häfte bidra till sådana nya forskningsinsatser. Mycket finns redan skrivet i bland annat flerbandsverket Den svenska pressens historia, som de flesta av detta häftes skribenter har varit involverade i. Här bidrar de även med nya forskningsresultat och översikter och pekar på nya forskningsområden.

Avslutningsvis: under senare år har en rad böcker, bland annat akademiska avhandlingar och jubileumsskrifter, utkommit om mycket aktuella spörsmål inom vårt område. Fyra av dessa verk recenseras i detta häfte: arbeten om jubilerande ungdomsorganisationer, tillkomsten av och resonemangen bakom det nya pensionssystemet, och slutligen synen på nationen inom ramen för det europeiska samarbetet. Även här öppnar sig nya forskningsfält som vi gärna återkommer till.

Redaktionen

* Seminariebidraget av Karl Erik Gustafsson, professor i massmedieekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, återfinns i boken Efter Arbetet. Synen på nedläggningen och dess konsekvenser, red Ingela Wadbring, Lennart Weibull och Annika Bergström, Dagspresskollegiet/ JMG/Göteborgs universitet 2002, i kapitlet »Arbetet 1887– 2000«, s 23–36.

Innehåll

2 Ledare

3 för 100 och för 50 år sedan

Historien om den socialdemokratiska pressen

4 Elisabeth Sandlund: En blomstringstid. Landsortens arbetarpress på 1930- och 40-talen

10 Sverker Jonsson: Skördetid som kom av sig. Den socialdemokratiska pressen 1935-1954

18 Per Rydén: 140 000 tabloidsidor. Aftontidningen 1942-1956

25 Lars-Åke Engblom: »Två själar i vårt bröst«. A-pressen och populärmaterialet

31 Birgit Petersson: A-pressen och journalistyrkets professionalisering - fram till efterkrigstiden

39 Lennart Weibull: Konkurrerande traditioner. A-pressen och den svenska journalistikens professionalisering

51 Sverker Lindström: Euforin som kom av sig. Det dyrbara äventyret med s-tidning i Stockholm

58 Jan G Andersson: Mellan folkrörelsekultur och marknadskrafter. Landsorganisationen som tidningsägare

66 Sverker Lindström: En sorglig nedmontering. Varför dog LO:s och SAP:s intresse av egna tidningar?

73 Martin Grass: A-pressens och arbetartidningars arkiv

Recensioner

77 Ungdomsförbund som jubilerar • Hundra år av gemenskap, red. Moa Elf
Karlén; Terje Halvorsen: Partiets salt - av Lars Björlin

79 Pensionsfrågan intressant belyst • Urban Lundberg: Juvelen i kronan
- av Gunvall Grip

80 Nationen i svensk och brittisk Europadebatt • Jacob Westberg: Den
nationella drömträdgården - av Sten Ottosson

81 Meddelande: Internationella Gramsci-priset