Nr 122-123 (2007:2-3)
Tema
Arbetarhistoria i världen: migration, exil, internationella kontakter
Ledare
Konferensen »Migrants and movements – transnational perspectives on labour history» hölls i februari 2008 på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Där diskuterades en rad olika frågor: På vilket sätt har migranter och internationella rörelser påverkat den svenska arbetarrörelsens historia? Och hur har den svenska arbetarrörelsen påverkat utvecklingen i andra länder? Hur har sådana utbyten som skedde genom personliga kontakter men också sådana som skapades av organisatoriska strukturer påverkat den nationella utvecklingen? Även om diskussionerna inte gav några konkreta svar på dessa frågor så framgick att den svenska utvecklingen måste sättas in i ett större sammanhang, inte bara för att se om det fanns en liknande utveckling i andra länder utan också för att inte missa de faktorer som finns och fanns utanför nationalstatens ramar.
I detta dubbelnummer av Arbetarhistoria presenteras några av bidragen från konferensen. Marcel van der Linden tar sin utgångspunkt i det faktum att etableringen av fackföreningsrörelsen i Västeuropa i regel förklaras med den specifika nationella utvecklingen. Genom att visa på att liknande fenomen har ägt rum både långt tidigare och i andra delar av världen visar han att den »nationalistiska metoden» inte håller hela vägen ut.
Den kanadensiska historikern Franca Iacovetta visar på det problematiska med att forskningen om italienska migranter är dominerad av amerikansk forskning. Genom att ta hänsyn till den globala migrationen av italienska kvinnor visar Iacovetta att bilden av den konservativa italienska hemmafrun inte stämmer överens med de radikala kvinnor som ett globalt genusperspektiv synliggör.
Michael Schneider framhåller betydelsen av tyska fackföreningsmäns erfarenheter från tiden i svensk och brittiskexil för den tyska fackföreningsrörelsens efterkrigsplanering. Jonas Sjölander använder sig av ett tredje angreppssätt för att visa på betydelsen externa faktorer för svensk utveckling. Han visar vikten av att analysera konsekvenserna av antiapartheidkampen i Sydafrika för den svenska fackföreningsrörelsen.
Konferensen organiserades av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Kjersti Bosdotter (IF Metall), Lars Ekdahl (Mälardalens Högskola) och Lars Olsson (Växjö universitet) och finansierades med bidrag från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond. Det ska också nämnas att konferensen med arbetsnamnet »Klaus i rörelse» arrangerades med anledning av Klaus Misgelds pensionering som ett tack för de insatser som han bland mycket annat har gjort för att integrera internationella perspektiv i forskning om den svenska arbetarrörelsen.
Nästa häfte av Arbetarhistoria ska handla om Arbetarrörelsen och konsten.
REDAKTIONEN
Innehåll
02 Ledare – av Lars Ilshammar
03 Martin Grass: Partihögerns valhippa
TEMA: ARBETARHISTORIA I VÄRLDEN
08 Marcel van der Linden: Dolda variabler, V-effekten och arbetarrörelsers historia
15 Franca Iacovetta: Exilradikaler och jordnära militanta aktivister. Italienska arbetarkvinnors internationalism i USA och Kanada
27 Jonas Sjölander: Facket, företagen och Sydafrikafrågan
38 Michael Schneider: Förberedelser för tiden efter Hitler. Tyska fackföreningsaktivister i svensk och brittisk exil
46 Ulf Larsson: Kyrkostämman – en socialdemokratisk arena?
MITTUPPSLAGET
32 Arbetarhistoria 30 år
RECENSIONER
50 Moskva – en skattkammare för nordisk kommunismforskning • Åsmund Egge og Vadim Roginskij (red.): Komintern og Norge. DNA-perioden 1919–1923. En dokumentasjon – av Aleksander Kan
51 Ådalen 31 som digitalt metodexempel • Roger Johansson: Ådalen 1931 – minuterna som blev historia. Metodbok till en digital dokumentsamling – av Lars Ilshammar
53 Hur klassintressen skapas • Mary Hilson: Political change and the rise of labour in comparative perspective: Britain and Sweden 1890–1920 – av Ylva Waldemarson
54 Socialdemokratins guldålder i nordisk jämförelse • Klas Åmark: Hundra år av välfärdspolitik. Välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige – av Mary Hilson
56 Kommunistisk skuld och oskuld • Anders Gustafson: Svenska sovjetemigranter. Om de svenska kommunisterna och emigrationen till Sovjetunionen på 1920- och 1930-talen – av Lars Ilshammar
57 Erik och Göran skriver historia • Erik Fichtelius: Aldrig ensam, alltid ensam. Samtalen med Göran Persson 1996–2006 – av Jenny Andersson
59 Svarta Nejlikan – filmanmälan
NYHETER FRÅN ARAB
60 Arbetarrörelsens röster blir digitala – av Catalina Benavente
62 Rudolf Meidner-priset för forskning i fackföreningsrörelsens historia, 2008
62 För 30 år sedan