Arbetarhistoria

Ledare

Generation DDR-finns

I skrivandets stund har den svart-röda koalitionsregeringen i Tyskland precis valts bort och ersatts av en geting-regering, det vill säga en kristdemokratisk-liberal regering. I media talas om ett historiskt maktskifte i den tyska politiken och det precis inför 20års jubileet av murens fall som gärna nämns i sambandet med Angela Merkels omval. Hon är den första kvinnan på kanslerposten, men också den första från forna Östtyskland som har hamnat i regeringsspetsen.

Sommaren 1989 var jag för första gången i Sverige på ett internationellt arbetsläger för ungdomar och skickade kläder till SWAPO i Namibia. I september började den ungerska deltagaren bli orolig och upprörd över de första östtyskar som sökte sig till den västtyska ambassaden i Budapest och därmed lämnade DDR. Inte förstod jag riktigt då varför hon var så upprörd. Detta var början till krav på utresetillståndet som under hösten 1989 blev symbolen för den tysta revolutionen i DDR.

Under hösten 1989 var nyheterna fulla med rapporter om demonstrationer i DDR och jag tyckte nog att det var ett uttryck för en politisk mobilisering och en revolt som jag kunde sympatisera med, samtidigt som jag som 18-åring hade ganska svårt för att begripa kyrkornas engagemang i det hela och blev ytterst misstänksam. Jag begrep inte heller varför en äldre generation som några av mina lärare grät av lycka över utvecklingen i DDR.

I och för sig hade jag stora sympatier för att DDR medborgarna skulle slippa leva bakom staketet - men jag trodde att det skulle bli en refomering av DDR och inte en återförening. Jag, som enbart hade varit med på de obligatoriska Väst-Berlin-resor inklusive en dagsutflykt till Öst-Berlin sponsrad av den västtyska staten, jag, som saknade släktingar bakom muren och aldrig hade varit i Östtyskland tidigare, jag begrep inte slagorden som “wir sind ein Volk”, och inte heller den nya Helmut Kohl-yran bland östtyskarna.

Anledningen var förstås inte bara bristen på personliga kontakter med DDR utan det handlade lika mycket om att jag tillhör en generation som hade utbildats i Västtyskland. Under min skoltid har jag tittat på ett antal filmer som visade att DDR var ett helt annat land än Västtyskland. Filmerna gick ut på att visa att människorna i DDR hade extremt gammalmodiga kläder på sig och att det inte fanns mycket att köpa i affärerna. Inte förrän vi fick läsa Uwe Johnson och hans systemkritiska böcker i skolan började jag förstår lite mer av systemet DDR. Jag tillhör en generation som växte upp med DDR som självständig stat. När jag året därpå träffade en tjej från DDR i min ålder på en tågluff insåg vi båda att även hon tillhörde generationen DDR-finns. Skillnaden var bara att hon hade lärt sig att vi västtyskar alla var kapitalister. Idag 20 år efter murens fall och med en utbildning till historiker i bagaget undrar jag om det går att förstår den historiska betydelsen av samtida händelser till den grad som de så småningom kan få? Givetvis går det inte att generalisera utifrån en 18-årings tolkning. Men det är inte lätt att se de konsekvenser av stora historiska förändringar just i det ögonblicket som de sker. Idag 20 år senare är DDR även för generationen DDR-finns en historisk företeelse men som fortfarande lämnar sina avtryck i dagens tyska politik inte minst i det senaste tyska valet.

Silke Neunsinger

Innehåll

3 Ledare: »Generation DDR finns»

Tema: Barn

4 Norbert Götz: »Att styra och ställa på egen hand» - Unga Örnar 1929-45

13 Fredrik Lilja: Baasens barn i Kapprovinsen. Barn- och ungdomsarbete i det expanderande kapitalistiska jordbruket, 1900-1960.

18 Susanna Hedenborg: Omvårdnad och hårt arbete. Barns arbete och fostran inom ridsporten.

22 Mats Myrstener: Litteratur om barnarbete på ARAB.

25 Dokument:För tjugo år sedan: FN:s barnkonvention.

26 Jenny Langkjaer: »Skrif ni edra tecken…»Polisövervakning av arbetarrörelsens möten i Stockholm 1885-1918.

Nyheter från ARAB

31 Arne Högström: Från brevduva till fredsduva: Sten Andersson under sju decennier.

37 Mary Hilson & Silke Neunsinger: Den kooperativa rörelsens globala historia - enprojektskiss.

39 Hans Larsson: Om kooperationens bibliotek.

44 Dokument: Solidaritet med Finland.

Recensioner

46 Klaus Misgeld: Antisemitismen i praktiken. - Sven Nordlund, Affärer som vanligt. Ariseringen i Sverige 1933-1945

48 Kaspar Braskén: Kampen mot den inre fienden - ny forskning om den stora terrorn. - HermannWeber & Ulrich Mählert (Hrsg.), Verbrechen im Namen der Idee. Terror im Kommunismus 1936-1938

50 Hans Larsson: Om ett mycket stort projekt: MEGA.

54 Jan Ottosson: Pionjärarbete om folkrörelseföretag. - Carina Gråbacke, När folket tog semester. Studier av Reso 1937-77