Arbetarhistoria

Innehåll

Intro

8 LEDARE: Ned i mörkret stiger vi mot ojämlikheten

10 När viruset kom till jobbet

12 KÄLLA: En människojakt förbereds i Sverige

15 KÄLLA: Vem får öppna arkivboxen med känsligt material?

Essä

16 ROBERT MATHIASSON: Tage Erlanders sista fråga

26 MATHIAS WÅG: Negri på barrikaderna

Tema: Arbetarrörelsens minne

28 TEMAINTRO: Hela vägen från Uppland ända ut till
världen och tillbaka

38 SILKE NEUNSINGER: En nyckel till facklig historia

54 GÖRAN SALMONSSON: Minnen

Artikel

68 SARA HULTQVIST: (Inter)nationell solidaritet: Svensk-italienska konflikter på Kockums

78 KAJ LANDBERG: Söndrade vi falla: Arbetarrörelsen splittras för första gången

92 ANDERS GUSTAFSON: Bildningshunger: Oskar Lundborgs klassresa
från soldattorpet i Småland till stadshuset i Stockholm

100 LINUS SOLLIN: Örebro SK – Tennis Borussia Berlin: En fotbollsmatch satt i blockad

Ny forskning

110 CAROLINA UPPENBERG: Torparhushållens arbete under lupp

112 NILS EDLING: Folkhemmet 1900–2020

Recension

114 MAGNUS OLOFSSON: Under blodig flagga

118 INGER JONSSON: Upproriska landsbygder

122 MATS MYRSTENER: ”Våra hjärnor har bevarat märkliga motståndsfickor”

126 Bildkällor

Ledare: Ned i mörkret stiger vi mot ojämlikheten

Den ökande ojämlikheten och forskningen om ojämlikhet har fått mera medial uppmärksamhet sedan Thomas Pikettys Kapitalet i tjugoförsta århundradet. Ekonomhistorikern Erik Bengtsson, som för övrigt har samarbetat med Piketty, har skrivit boken Världens jämlikaste land? som uppmärksammades i intervjuer och i recensioner i de stora dagstidningarna. Det tillhör inte vanligheten att akademisk forskning får så mycket uppmärksamhet i media. Boken gör upp med myten om den svenska jämlikheten som ett nationellt särdrag, något som alltid har funnits, något som är naturligt givet. Genom att kontrastera jämlikheten i det svenska samhället i början av 1980-talet – den mest jämlika perioden i svensk historia hittills – med de enorma ekonomiska och sociala skillnader som kännetecknade Sverige historiskt, visar Bengtsson att jämlikheten är resultatet av en politisk kamp mellan eliten och en bred allians av svenska folkrörelser, där arbetarrörelsen spelar en viktig roll. Det är en viktig påminnelse. Bengtsson studerar inte bara ojämlikhet i förhållande till ägandet utan också i förhållande till hur arbetet har reglerats över tid och det sistnämnda håller på förändras mycket, vilket den pågående pandemin ställt i extra starkt ljus.


Där Erik Bengtsson slutar sin studie tar den i januari publicerade tegelstenen Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet vid. Redaktörerna Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz har samlat en serie rapporter om effekterna av de senaste decenniernas ökade privatisering och prekarisering. Ett förändrat politiskt landskap har raserat mycket av det som Bengtsson visar byggdes upp som ett resultat av den politiska kamp som började föras på tröskeln till 1900-talet. Följderna visar sig i ökade klyftor och – när välfärdsstatens politik och institutioner i minskande grad jämnar ut dessa klyftor – i liv som präglas av sociala skillnader ända in i döden.


Båda böckerna är viktiga påminnelser om betydelsen av politisk kamp för jämlikhet. Det är inte en kamp som har vunnits en gång för alla, det är något som kräver en daglig insats. Påminnelsen är viktig för mobiliseringen, men samtidigt skapar den pågående pandemin ännu större klyftor mellan de som förlorar sina jobb utan rätt till a-kassa, de vars inkomster har blivit ännu lägre än tidigare, de som inte får sjukpenning, de som utförsäkras och de som får statligt krisstöd till sina företag och samtidigt delar ut bonusar till de högsta hönsen. Arbetsvillkoren påverkas väldigt olika för de som förlorar sina jobb och inkomster, de som måste jobba mer än någonsin, utan semester med familjen, med övertider från helvetet och en enorm psykosocial press, och de som ändå har åkt på semester utomlands. Det är just nu en ögonblicksbild, men varje försämring på arbetsmarknaden, även om den är tänkt som tillfällig, brukar utsättas för försök att permanentas. Även där gäller det att ”hålla i och hålla ut” i den politiska kampen. För framtida politiska beslut är det viktigt att det också finns ett underlag som visar hur situationen ser ut eller har sett ut. De stora besluten som arbetarrörelsen fattar i samband med skillnadsskapandet under pandemin hamnar så småningom på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, ARAB. Den personliga berättelsen om hur vardagen på arbetsplatsen – och för vissa berättelsen om förlusten av arbetsplatsen – har sett ut för LO-förbundens medlemmar saknas för det mesta bland det som hamnar i arkivkartongerna i Flemingsberg. För att fylla den luckan har ARAB startat insamlingen ”När viruset kom till jobbet” som vänder sig till förbundens medlemmar, vilka kan lämna in sina egna berättelser på ARAB:s hemsida. Berättelser som, om de blir tillräckligt många, kan påverka framtida beslut och strategier, men framför allt ger de som arbetar på golvet en röst i den framtida historieskrivningen.