Arbetarhistoria

Ledare

Facklig styrka ligger i organisationsgraden. Så brukar vi hävda i Sverige. Fackliga organisationer bör organisera fertalet arbetstagare inom sitt område, helst mer än 90%. Vi har vant oss vid denna föreställning, åtminstone för förbunden inom den svenska landsorganisationen. Till detta hör att fackliga organisationer i Väst- och Sydeuropa av oss ofta betraktas med mild nedlåtenhet, eftersom de inte ansluter lika många procent löntagare inom sina områden, och eftersom de dessutom ofta är splittrade i flera organisationer på basis av olika världsåskådningar eller ideologier. Men samtidigt kan vi konstatera att dessa ofta procentuellt svaga organisationer lyckas mobilisera människor, både medlemmar och andra, för omfattande aktioner: demonstrationer, strejker, manifestationer av olika slag. Och detta inte utan framgång! Facklig styrka kan uttrycka sig även på annat sätt än genom procent.

Invandrare i Sverige - åtminstone de som kommer från sydligare länder - kan ibland uppleva en häftig kulturkrock när de blir aktiva inom svensk fackföreningsrörelse. Kontrasterna mellan ett fackligt arbete som har bedrivits i utvandringslandet och det som bedrivs i Sverige kan röra just sättet att artikulera sina krav och de områden på vilka detta får ske. Men det kan också handla om den fackliga möteskulturen, om sättet att bedriva det interna fackliga arbetet. Som mest extremt exempel: den som kommer från ett land där fackligt arbete har fått utföras under livsfara, och nu får bedriva samma verksamhet på betald arbetstid, kan uppleva detta både som framsteg och som passivisering. Till detta kommer svenska mötesformer, mötesdisciplin och propositionsordningar….

Invandrarna in i eller förbi arbetarrörelsen? var rubriken för ett seminarium som forskningsrådet vid Arbetar-rörelsens arkiv och bibliotek arrangerade i oktober 1996. Seminariet handlade bl a om ovan nämnda problem som togs upp i ett inledande samtal mellan fackligt aktiva invandrare inom kommunalarbetareförbundet. Huvuddelen av seminariet handlade om forskning kring integration och segregering.

Den svenska arbetarrörelsen har under lång tid haft en integrerande funktion i samhället. Den har genom att artikulera arbetarnas/löntagarnas krav och livsförväntningar och genom att aktivera arbetarklassen fackligt och politiskt bidragit till att forma ett demokratiskt samhälle där de flesta kunde känna delaktighet. Frågan är om denna integrerande och mobiliserande funktion också kan sägas omfatta de många nya medborgargrupper som nu finns i vårt land. Om det är sant att stora delar av invandrargrupperna i Sverige, både första och andra generationen, står främmande inför den svenska arbetarrörelsen (trots fackligt medlemskap) och inför svensk folkrörelsekultur överhuvudtaget, kan detta ha bidragit till att även relationen till andra delar av det svenska demokratiska samhället kan vara relativt skör.

Utanförskap på arbetsmarknaden spelar här naturligtvis en mycket stor roll, som orsak och följd. Men man kan givetvis också ändra på perspektivet och anse att invandrarnas främlingskap inför arbetarrörelsen och de svenska folkrörelserna överhuvudtaget endast är en bild av det främlingskap en ny “underklass” upplever i dagens Sverige. Alla dessa frågor behandlades vid seminariet vars föredrag publiceras i detta nummer av Arbetarhistoria, vid sidan om fristående bidrag.

Innehåll

Ledare 1

För 80 år sedan - Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti bildas 2

Invandrarna in i eller förbi arbetarrörelsen?

Integration och segregering 4

Sist på dagordningen? Invandringen, den invandrade arbetskraften och facket i Sverige / Wuokko Knocke 5

Etnisk rotation i bilindustrin. Internationella jämförelser / Gösta Arvastson 9

Arbetslivets omvandling. Följden för invandrarna / Christer Lundh 13

Bejaka mångfalden! Krav på socialdemokratiskt omtänkande / Juan Fonseca 19

Övervinna misstro och förvärva kunskaper. Kommunalpolitiska erfarenheter / Erik Núñez 21

Politiskt deltagande. Invandrarna och den politiska demokratin / Henry Bäck och Maritta Soininen 23

Hotfulla främlingar och arbetarkulturen i Norrköping 1890-1960 / Björn Horgby 28

Ett mångkulturellt Sverige som en kulturell arbetsplats. Integrering och segregering / Leif Magnusson 31

Varför minskade barnarbetet? Tidigare forskning omvärderas / Ulla Nestor 35

Kapitalism, barnarbete, lagstiftning och yrkesinspektion / Lars Olsson 40

Gamla “sanningar” byts mot nya. Replik till Lars Olssons svar på min artikel / Ulla Nestor 43
Förtydligande, Lars Olsson 44

Socialdemokratiska partikongresser - En historisk överblick / Carl-Gunnar Peterson 45

Recensioner

Saarela, Tauno:  Suomalaisen kommunismin synty 1918-1923 / av Aleksander Kan 48

Makten, medierna och myterna (red.: Erik Åsard); Agitatorerna (red.: Kurt Johannesson); Arbetarna tar ordet (red.: Olle Josephson) / av Rune Nordin 49

Nya böcker / Mats Myrstener 52

1996 års accessioner till arkivavdelningen / Martin Grass 53

Register Arbetarhistoria 1996 55

Sista sidan

Arbetarhistoria rättar - TAM-revy - Fackliga organisationsstrategier - Första maj-märkes-affisch - Arbetets historia. Guiden till arbetets museer och miljöer i Sverige