Arbetarhistoria

Ledare

Arbetarrörelsens nya och gamla systrar

Arbetarrörelsen som nog de flesta av oss vill beteckna som en folklig rörelse, har från sin allra första början knutit an till, samarbetat och konfronterats med andra folkliga rörelser. Dessa grupper och organisationer som vi idag ibland kallar för medborgar- eller sociala rörelser har ibland verkat parallellt med arbetarrörelsen, sökt fylla luckor, tagit initiativ som arbetarrörelsen har försummat, eller haft framgång som »enfrågerörelser« och konkurrerat. Tidiga och återkommande exempel redan på 1800-talet och fram till idag är fredsrörelsen, rösträttsrörelsen och kvinnorörelsen; mer bundna till vissa historiska perioder var antikärnvapenaktioner, solidaritetsrörelser för till exempel Spanien, Vietnam, Grekland, Chile och Södra Afrika. Även mer lokalt eller regionalt inriktade organisationer hör till denna bild. Andra rörelser har etablerat sig inom arbetarrörelsen, som Broderskaparna (de kristna socialdemokraterna), eller med ibland växlande tillhörighet, så att säga en fot innan- och en fot utanför, som till exempel delar av de offentligt anställdas och tjänstemannaorganisationer med viss närhet till arbetarrörelsens politiska grenar .

Samarbete och konkurrens och ömsesidiga försök att bestämma dagordningen och »ta över« har funnits under alla dessa år, inte minst i modern tid. Det kunde handla om legitima försök att samla krafter för likartade mål eller också vara fråga om taktiska överväganden. Socialdemokratin har ofta varit skicklig i att göra vissa »rörelsefrågor« till sina egna eller att bilda mot-organisationer för att å ena sidan ge styrka åt strävan att åstadkomma resultat i angelägna ärenden, å andra sidan kanske även »ta luften« ur en potentiell fientlig opinionsrörelse. Kommunisterna har via sina »front-« och andra organisationer försökt å ena sidan att nästla sig in i grupper som kanske inte ville identifiera sig med partiets ideologi, å andra sidan bilda allianser som möjliggjorde att viktiga mål kunde nås som krävde samarbete över de partiskiljande gränserna.

Ofta har de utlösande faktorerna för alternativa eller »nya« rörelsers bildande och deras aktioner kommit utifrån genom internationella händelser eller förebilder. Arbetarrörelsen som internationalistisk rörelse har på detta sätt utmanats och påverkats både utifrån och inifrån och fått ta ställning till internationella frågor även i en konfrontationssituation i det egna landet. Det finns sådana utvecklingslinjer i alla de fem nordiska länderna, mer eller mindre, och givetvis även utanför Norden. Det var därför, menade vi på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, värt att söka belysa dessa företeelser i ett längre historiskt och bredare komparativt perspektiv, och då med huvudvikten lagt på ett växelspel mellan internationellt och nationellt. Därför valde vi detta forskningsområde som huvudtema för den 11:e Nordiska konferensen för forskning om arbetarrörelsens historia. Sådana konferenser har hållits sedan 1970-talet med jämna mellanrum, alternerande mellan de nordiska länderna. 2004 var det Sveriges tur, med ARAB som arrangör. Konferensen ägde rum 21–23 juni på LO:s kursgård på Runö utanför Stockholm, med ett 40-tal deltagare från Danmark, Finland, Norge och Sverige. (1) De flesta bidrag som presenterades vid denna konferens publiceras i detta dubbelnummer.

Bidragen skiljer sig avsevärt från varandra – från historiska skildringar av organisatoriska förhållanden i nordfinska skogsbygder till sociologers kartläggningar av den ideologiska floran i dansk politik. »1968« är naturligtvis också ett årtal som sammanfattar mycket i detta fält, t ex gällande danska och svenska proteströrelser. (2) Givande är också utblick utöver Norden, till exempel när det gäller att bedöma hur rättviserörelsen fungerar. Miljöfrågan har lett till att mycket i etablerade beslutsprocesser har ifrågasatts, inte minst lokalt, vilket också visas i ett bidrag. Slutligen är det också svårt att inte förundras över hur tidsbundna, för att inte säga kortlivade, vissa alternativa rörelser och deras uttrycksformer kan vara, även om de väckta frågorna fortfarande är angelägna och inte lösta. Även detta kommer fram i några av de här publicerade artiklarna.

Redaktionen

(1) Nordisk Kulturfond och Letterstedtska föreningen har bidragit till konferensens finansiering.

(2) Ämnesområdet har också behandlats utförligt i norska Arbeiderhistorie 2000. Årbok for Arbeiderbevegelsens Arkiv og Bibliotek, Oslo 2000, som har som tema: Arbeiderbevegelsen og andre sosiale bevegelser. Se även Inger Bjørnhaugs bidrag i Arbeiderhistorie 2004.

Innehåll

2 Ledare

3 För 100 år sedan - »Farfars dagbok«

Arbetarrörelsens och andra folkliga rörelser

14 Kjell Östberg: Radikaliseringsvågor i Sverige. Rytm och allianser i den sociala kampen

22 Ulla Aatsinki: Från religiös till politisk radikalism? Laestadianism och socialism i finländska Lappland

30 Niko Hänninen: Skogarnas glömda arbetare. Flottnings- och skogsarbetarna i Finland och Sverige

38 René Karpantschof: Arbejderbevægelsens tilblivelse og politikkens tilbagekomst i arbejderforskningen - Danmark 1865-1887

46 Flemming Mikkelsen: Politiske bevægelser i Danmark efter 1914 - set i et internationalt perspektiv

56 Tapio Bergholm: Kamp med eller mot varandra. Fackliga centralorganisationer i Finland 1944-1956

64 Lars Björlin: Att förbereda revolutionen. Kommunistiska front och sidoorganisationer

75 James Godbolt: AUF og Vietnam-protesten. Motsetninger og samarbeid i norsk solidaritetsarbeide

82 Ole Martin Rønning: Kvinnekamp og maoisme. Kvinnefronten i Norge 1972-1980

89 Michele Micheletti: Global social rättvisa! Svensk fackföreningsrörelse och den globala klädindustrin

97 Markus Laine & Lasse Peltonen: Miljörörelse mot arbetarrörelse? Gamla traditioner och nya rörelser i Tammerfors

104 Inger Bjørnhaug: Arbeiderbevegelsen - en folkelig bevegelse?

Recensioner

112 Ny forskning om svensk kommunism • Jan Bolin: Parti av ny typ? - av Börje Henningsson

114 En SSU:ares möte med nazismen • Erik L Karlsson: Mitt möte med nazismen - av Anders Gustafson

Nyheter från ARAB

115 Maria Boman: Från könsrollsforskare, reklammakare och telefonister. Nya accessioner 2004

118 Hans Larsson: Om bibliotekssamlingar och bibliotek